Jätteskönt.

jag håller just nu på att läsa böcker om självinsikt för att förbereda mej inför min utbildning.Dom är så jättebra. När jag läste kom jag på en händelse.Jag och en person jag brydde mej om kom i olag och slutade prata med varandra.Inget konstigt med det sånt händer.Men så träffade jag personen och tyckte det va trevligt att prata,vi prata om ditt och datt inget märkvärdigt.Sen fick jag höra att personen blivit förvånad över att jag varit trevlig:)Ja varför skulle jag inte va det? Det vi varit i olag om va inget jag känner att jag kan styra samt att jag fått info så jag kan förstå det bättre idag än då.Att jag har min sjukdom och och fått omvärdera det mesta i livet har ju gjort sitt till att inte gå omkring och va irriterad över olika saker. Självklart tycker jag fortfarande att det va förjävligt och har skrivit om det men det är just det jag gör,skriver för att befria mej från irritationen så jag faktiskt kan tycka att det är trevligt att prata med människan.inte orkar man gå dagar i ända och va irriterad,det är när jag får ett samtal,mess eller mail som gör att det dyker upp jag blir det och då skriver jag av mej och lämnar det där. Jätteskönt.Alla kan ju handla fel eller bete sig dumt konstigare än så är det inte,Hela människan och allt den gör är ju inte fel bara för det.Och får man en förklaring så är det mycket irritation som försvinner redan då.Den här människan måste ju ha gått och varit irriterad på mej hela tiden eftersom den blev så paff,lite smickrande att min åsikt och närvaro satt såna spår i någon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0