Lyckligt lottad.

Att vara sjuk är ingen höjdare, att ha en osynlig sjukdom känns förjävligt. Det är tur jag har vänner som vet, för det är inte alltid det syns att jag mår piss och inte orkar.Det är nog lätt att bli isolerad för att vänner inte förstår att man inte orkar göra något på en vecka eller två, inte orkar va social och hålla kontakt. Mina vänner vet det och frågar alltid om jag vill/orkar följa med på både det ena och andra, dom "glömmer" inte bort mej bara för att jag haft en "osocial period" och inte hållit kontakten.Dom vet att det inte är för att jag inte vill utan för att jag mår dåligt och inte orkat mer än bara va. Många har nog inte sånna vänner och dom hamnar lätt utanför och "glöms" när vännerna planerar roliga saker. Jag är lyckligt lottad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0