Väntan.

Har inte riktigt haft ro att ta en stödvila, ibland är väntan olidlig, ännu värre när man är ensam. Det är svårt att fördriva tiden eller tänka på annat när man är själv. Jag har varit här förr och är här nu, Thats It!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0